Leffes horizont

Lyssnar på Christer i P3 medan jag tränade idag. Där finns någon som kallas relationsguiden eller något sådant. Man svarar på frågor från lyssnare. Antingen live eller via mail. Löser problem och ger sin syn på saken. Det är intressant att lyssna till hur man efter några raders mail kan ge konkreta och vägledande råd till vilsna. Saker som ofta behöver bearbetas länge i terapi löses mellan två låtar. Enkelt och snabbt får lyssnara konkreta råd.
Det som också gör mig fundersam är hur egotrippad man tydligen ska vara. Är det bra för dig så är det bra. Du kan ha en KK som även den har många KK. Ha gärna många KK bara du inte själv mår dåligt av det. Det behöver inte betyda du är en kåtbock eller undra om du har KK bara för att bli bekräftad. Så länge du själv mår bra är det fritt fram.
Jag tycker att man ska vara rädd om sig själv. Det är viktigt. Lika viktigt är att vara rädd om andra. Vad händer med alla KK? Kan det vara så att jag gör någon annan illa? Att jag i mitt eget sökande och längtan efter att vilja ha av någon annan förleder och kränker? Den tanken hörde jag aldrig. Inte heller att jag mitt i mitt KK:ande kanske gör mig själv illa och att jag med skam upptäcker det för sent? Att verkligheten kommer ikapp. Att barn blir till. Och vad gör man då? När man är gravid och/eller bara mår pest?

Det har varit en seg vecka. Mycket jobb och mycket att stå i annars också. Har dragits med feber till och från i min förkylning. Men det är bara att bita ihop. I går kväll tog jag till starkare varor för att kuva förkylningen. Gott var det och under förmidagen idag så trodde jag nog att denna vätska hade gjort underverk. Det må vara sjukdomen som har sin naturliga gång men det kan ju vara lite coolt att tillskriva förfrisknandet en yttre faktor. Så jag gick igång med full kraft. Jobbade intensivt med att avstämma inbetalningar mot mitt plusgiro bl a. Under handbollsmatchen mot Norge så blev det inte lika lätt att leva. Tröttheten kom tillbaka så det blev att ta det lite lugnare. Det fina med att kolla på handbollen var ju att Norge hårfint förlorade.
Vi hade köpt biljetter till en gospelkonsert i Piteå kyrka. Det var Gospelkompagniet från Tromsö som spelade och sjöng. Riktigt bra! Fullt ös i kyrkan. Såg även broder H bland publiken.
Väl hemma blev det efterätt efter middagen och lite koll på sprinttävlingen i skidor i Canada. Glädjande nog så kom ingen Norrman till final. Inte heller någon Norrkvinna. Att en svensken Emil Jönsson vann herrfinalen var däremot glädjande.
Slutsats om Norrmän denna dag. De kan inte spela handboll och inte heller åka skidor. Men sjunga gospel det kan de sannerligen! Heja Norge!

Man är förkyld men feberfri. Alltid något. Annars brukar man ju säga att män blir dödssjuka när de är förkylda. Man kan skämta om det om man vill men när en man är förkyld så är det allvarligt...
Nej, faktiskt inte. Man står pall. Jobbar som vanligt, tar sitt ansvar som vanligt och fungerar som vanligt i stort sett.
Det går över.

Provflyger den lilla Cessna på inomhusflyget. Den flyger riktigt fint under de tre flygningar som jag gjorde. Ca 10 minuter flyger den på en laddning och varje laddning tar ca 30 minuter. Bra med kraft i motorn och bra rodersvar. En liten kärran har även kvicka rörelser vilket man kan utnyttja. Men flyger du för sakta så blir rörelsen därefter. Den klipper direkt om du provocerar. Annars är den hur snäll som helst. Premiären skedde hemma och utomhus i en något kyttig vind. Även där gick den fint. Looping från planflykt var inga problem. En trevlig bekanskap.
När jag nu senare kollat lite mer på sändaren så upptäcker jag att den har både simulatoruttag och ladduttag. Även servoreversering finns med och olika lysdioder som markerar späningen i sändarens batteri/ack.

Citat av farbror Melker.
Intensiv dag på jobbet. Helt OK. Jag gillar ju det men man kan bli lite trött... Hela lunchen (lite drygt men säg det inte till någon...) var jag hos Anders på PEM. Han kollade lite på min fransyska som inte alltid vill starta som jag vill...
Under em så ringde kvinnan i mitt liv och föreslog att familjen skulle äta middag på restaurang. Sonen fyller år på söndag så det var ju en bra anledning. Thailändsk blev det. Sen fick sig lilla mor ett besök på sitt äldreboende. Tyvärr somnade jag en liten stund i hennes obeskrivligt sköna fåtölj.
Väl hemma så meddelade hunden att hon minsann ville ut och gå sin fyra kilometers runda. Så det blev till att byta om. Jag försökte springa och lyckades med det hela skolbacken upp men sen fick jag sluta. Kom överens med mig själv att enda orsaken till det är att det var alldeles för halkigt för att springa. Så det så.
Sen har jag brottas med en del fakturor. De ger alltid frakturer, typ. Frakturor är nog ett bättre namn.
Ja, sen fanns det 28 mail att svara på eller läsa.

Kan läcka lite info kring en helt ny pipa för buggy:
Jammin JP-4 EFRA-2062 pipset (Hong Nor). Ny hårdeloxerad EFRA godkänd 3-kammar off-road pipa från Hong Nor i Jammin utförande med EFRA nummer 2062. Hårdeloxeringen gör att den är lite enklare att rengöra. Utblåset är Hong Nors specialare som är fräst ? dvs det håller mycket bättre för krascher än vad det vanliga enkla röret gör. JP-4 levereras komplett med avgaskrök och avgasgummin etc. Obs, pipan är av ?2007? standard dvs den är tillåten att tävlas med i Sverige 2008 men inte på EM etc från och med våren 2008. 20JP4 ? Jammin EFRA-2062 pipsystem off-road. Pris 690:-

En kund som var här och kollade på bilen som Robban byggt. Då upptäckte jag att det fanns en häsning även på bottenplattan. Kul med upptäckter

Kollar med löneansvarig på mitt jobb. Jag hade en känsla att jag läst någonstans att inkomsskatten skulle sänkas från och med 2008. Och visst hade jag rätt. För min del rör det sig om 700:- per månad. Mer i börsen alltså, men tyvärr så har ju annat gått upp. Det brukar jämna ut sig, tyvärr.

Lägger ut några bilder på de tragiska resterna från Storstugan på Storstrand. Inget är kvar.

"Individualismens baksida är ensamhet."
Så sant så.