Leffes horizont

Veckan som gick gick jag en del. Det började med att jag faktiskt åkte buss upp till Jäkkvik. Det är verkligen att resa. Man sitter bekvämt och susar fram genom skogarna. Byter till en annan buss här och där och kommer fram en sisådär två timmar senare än om man skulle kört bil. Det kan vara OK. Planen var att jobba lite vid stugan och göra vinter, flytta en del ved och framförallt koppla av. Lördagen bjöd på utmärkt fjällväder så då bestämde jag mig för att göra en topptur upp på Peljekaise. Det blev en härlig dag. Jag tog med mig smörgås i fickan och neskaffe i den andra och gick upp till raststugan och kokade kaffe där. Uppe på toppen hade jag en hänförande utsikt. Jag beslöt även att besöka granntoppen så  det blev två toppturer denna dag. Väl nere i raststugan så gjorde jag liakdant som på vägen upp. Kokade kaffe och åt macka vill säga.
Söndagen bjöd mestadels på regn så det blev en stilla dag i eftertänksamhet. Lyssnade på ljudbok, åt gott och fixade en del i stugan.
Måndag kom så min kurs från folkhögskolan upp för att vi tillsammans skulle leva lägerliv vid kyrkans fjällgård. Tisdagen bjöd även den på ett strålande väder. Det blev upp på fjället igen. Eftersom jag redan gjort min topptur så hade jag ingen längtan upp denna dag. Jag gick sist i gänget och peppade de sista att orka upp vilket de gjorde.
Onsdag blev en norgedag. Vi åkte till Storjord med dess naturcenter med museum både inne och ute som visar bla hur samerna levde. Obligatorisk dyr glass köptes.
Torsdag morgon steg jag upp kl 04.45 för att en dryg timme senare påbörja min veckas höjdpunkt - att fjällvandra till Ammarnäs ca åtta mil. Det blev en härlig tur. Första dagen gick jag hela 3,7 mil. Det blev en flygande start på vandringen. Vädret var fint men något kyligt. Jag tältade den natten på en minimal gräsfläck som dokck räckte till för mitt lilla enmanstält. Dag två bar det av upp på fjället igen efter många timmar i skogen dagen före. Vid en vandring är det ju ofta kalfjället som hägrar. Måttliga 2,4 mil avverkades denna dag. Krämporna efter gårdagens långvandring kändes men det var OK ändå. Vädret fortfarande mycket bra, dvs uppehåll. Här fanns nog vandringens bästa del med milsvida vyer. Svårt att beskriva men du som vandrat vet.
Dag tre gick över den högsta punkten, drygt 900möh för att sedan bära utför mot Ammarnäs. Sista biten in till byn var en grusväg med ca en mils vandring. Efter några kilometer fick jag lift av två vänliga själar. Tack! Skönt att vila ömma fötter sista biten.
Väl framme i byn tog jag in på vandrarhemmet, tog mig en dusch och mådde gott. Någon öl slank ned på kvällen också. Det tyckte jag att jag var värd.
Söndagen bjöd på fortsatt bra väder så jag tog mig en vandring i byn med ett besök upp på potatisbacken för att därifrån kunna se hela byn. Mycket vackert. Deltalandskapet, ladorna och kossorna syntes så bra.
Så kom bussen mitt på dan som tog mig nästan ända hem. Sonen hämtade mig i Arvidsjaur och så var jag hemma igen.
På vandringen så jag en trolig lappuggla, några fjällämlar, tre personer, några råttor, renar. Rätt dött alltså. Rätt trevligt alltså. Rätt så. Så är jag. Ibland.