Bil och ren
De brukar inte trivas ihop... Men vi tar det roliga först. Sonen behövde en bil och harnhar fullkomligt bott på blocket den senaste tiden. Så dök det upp en bil som kändes "nästan" rätt. Men OK... en bil behövs. En Audi 100 2,0 i Skellefteå. Den såg mycket fin ut trots sina 27 400 mil. Pengar skaffades snabbt i närmaste bankomat och köpte var klart. Nöjda bägge två.
På vägen hem krockar jag med en ren på E4:an mellan Byske och Åbyn. Förvillad hade den hittat dit mellan stängseln. Jag lyckades väja så att "bara" renens huvud slog in i bilen och spräckte rutan och rensade bort ena backspegeln. Elände! Och renen låg kvar på vägen... den blev snabb överkört först av en långtradare och sen av en personbil. Ingen av dem stannade utan de verkade tycka att det är den mest normala saken i världen att köra över en ren. Nåväl...jag älgade i iväg med min varningstriangel i högsta hugg för att varna andra trafikanter. Renen kan tydligt sägas ha passerat till högre stadier och var för tung för att dra av vägen själv. En annan hjälpsam bilist hjälpte mig att få den åt sidan. Tack också till dig, kvinnan i den första bilen, som fick mig att förstå att renen låg kvar på vägen. Och att du kollade att jag var OK för att kunna köra vidare.
Efter 112 samtal och med tusenlappar som flög iväg kunde jag fortsätta min färd hemåt.
På vägen hem krockar jag med en ren på E4:an mellan Byske och Åbyn. Förvillad hade den hittat dit mellan stängseln. Jag lyckades väja så att "bara" renens huvud slog in i bilen och spräckte rutan och rensade bort ena backspegeln. Elände! Och renen låg kvar på vägen... den blev snabb överkört först av en långtradare och sen av en personbil. Ingen av dem stannade utan de verkade tycka att det är den mest normala saken i världen att köra över en ren. Nåväl...jag älgade i iväg med min varningstriangel i högsta hugg för att varna andra trafikanter. Renen kan tydligt sägas ha passerat till högre stadier och var för tung för att dra av vägen själv. En annan hjälpsam bilist hjälpte mig att få den åt sidan. Tack också till dig, kvinnan i den första bilen, som fick mig att förstå att renen låg kvar på vägen. Och att du kollade att jag var OK för att kunna köra vidare.
Efter 112 samtal och med tusenlappar som flög iväg kunde jag fortsätta min färd hemåt.
Kommentarer:
Trackback