Leffes horizont

Haparanda har jag inte besökt idag. Vädret var mycket dåligt när jag och även kompisen styrde kosan norrut. Det är lätt att vara efterklok men... Strax före Rosvik ringde tävlingsledningen och sa att det regnar alldeles för mycket. Tävlingen inställd. Ridå. Jag borde givetvis ha ringt ty alla prognoser och radarbilder visade en sak. Regn!
Så det var bara att vända åter och ta fikat med kompisen i hobbyrummet. Det likanade mest ett gravöl...
Senare under dagen ringer tävlingsledningen och meddelar att det kommer att bli tävling imorgon söndag. Jag kommer att åka men inte kompisen. Och de stackare från Finland som åkt ändå från Åbo dvs ToR 170 mil kunde inte stanna en dag till...Ridå! Visst är det ett frejdigt gäng dessa Aircombatflygare men ibland så...
Nu visar det sej att det troligen kommer att vara rätt så få Finländare imorgon. Kanske blir det en ensam stackare. Stackare!
Nåväl...regnet kommer vid 14-tiden till Happis så det gäller att flyga fort.

En del inlägg från gamla bloggi är nu överflyttade hit till mitt nya tillhåll. Det känns lite vemodigt men samtidigt nödvändigt. Bloggi har knappt fungerat de senaste veckorna, hoppas att det går bättre här. Jag menar...att skriva på min blogg är i många fall ett impulsskrivande och när man då inte kan få omedelbar kontakt så blir det inte av.

Det gör att en del inlägg nedan är fel i tid. Men eftersom jag skriver mest för min egen skull så har mitt minne stöd igenom detta.

Ser och blickar nu fram mot flygdagen på lördag. Spektakulära aktiviteter utlovas i förhand. Själv ska jag försöka undgå att med min Aircombat Hellcat undgå två kanske tre illasinnade personer som ska skjuta på min kärra med paintball. Det kan bli rätt så rafflande. Själv är jag lika trosviss som gossarna med sina färgade skott. Vi kommer att lyckas bägge.

En kväll den gångna veckan skulle jag och myggen testa att flyga igen. Noll vind och härliga minuter i lufthavet förväntades. Ett alltför slött kast med vänster hand ändade seglarens motor. Kärran dök i backen och sabbade motorn som fick ett gravt lagerfel. Så nu ligger hon åter på hyllan och vilar, kanske för gott. Kanske blir det så med kärror som ligger på marginalen och på gränsen. De ligger för nära sin egen katastrof som inträffar tidigare än för andra. Det blev min seglares öde i alla fall.

Sonen skulle på Skellefteåfestivalen och ville ha skjuts. Det blir nog lite sent anade jag… Så då tog jag tillfället att besöka den lokala modellflygklubben och dess fält. Det blev en härlig kväll. Jag hade med mej min gula Cub J3 och tänkte mej att gräs och Cub passar väl ihop. Det stämde perfekt. Det kom ut några andra skelleftebor varav jag känner en del och vi hade en trevlig kväll. Här fanns Ultimate dubbeldäckare och Super Cub och en gammal Curare! Jag fick även provflyga en flygande vinge som flög oerhört stabilt trots att man inte kan tro det. Det något makabra hände att två renar uppehöll sej på fältet. De var rätt så orädda och brydde sej allra minst om modellflygplan som surrade. Endast tjoande människor gjorde att de flydde den gräsprydda ytan. Jag gjorde mitt bästa för att dyka och försöka anfalla renarna i bästa Aircombaststil men det brydde de sej inte om.

Efter fem pass med många sköna gräslandningar gick solen ned och kylan kom kryande. Då var det dags att packa ihop och så småningom bege sej hemåt.

Nu har jag testflugit seglaren igen. Det gick faktiskt riktigt bra! Dock så är hon ett fullblod som inte tillåter misstag. De straffar sej direkt. Det beror till viss del på V-stabben men även på att kroppen är väldigt kort. Det gör den orolig i loopingplanet och behöver passas i stort sett hela tiden. Belöning finns dock när man väl gör det. Då ligger hon säkert och vackert i skyn.

Beslöt mej för att göra en tur till modellflygfältet för att där vidare testa el-seglaren. Första passet gick helt OK och kärran flög bra i den ändå rätt hårda vinden. Under pass två fick jag kraftiga störningar som återkom två gånger varvid fågeln gick i backen. Stora delar av kroppen splittrades men vingen klarade sej.
Så nu har jag under kvällens andra hälft limmat ihop kroppen. Faktiskt som att lägga puzzel... Sen blir det till att förstärka och måla lite. Och byta mottagare ty jag gissar att det var den som felade.
Ett normalt liv för en modellflygare men det är aldrig kul att kvadda.

Skrivaren bröt ihop. Fixar det själv tänkte jag... Icke! Whaste toner full...stod det. OK, jag gav upp och ringde skeptiskt supporten och kom döm om min förvåning fram direkt. Inte en massa knappval här inte och inte "du är placerad i kö och du är nummer 73 i kö..."Snabbt och lätt fick jag tips och genvägar till att få igång underverket igen. Det kallar jag service.

Besiktigade en av våra bilar idag. Det gick som en dans. Medan jag står där och hänger med en plastmugg ljummet kaffe i min hand så ser jag den, en krukväxt mitt på cemetngolvet i besiktningshallen. Lätt tärd står den där klart ensam och försöker sprida lite grönska mitt i oljelukt och avgaser. Missriktat och fel kände jag. Gör något fint istället för att bara råka ställa ut en kruka som en gång var vit för att eventuellt försöka skapa lite trevnad.

Tävlat i helgen igen. Aircombat som vanligt. Det var en härlig helg vädermässigt med sol och bra förhållanden. Under lördagen så var det ofta helt vindstilla och gassande sol. Många röda kroppar kunde konstateras. Och myggen de har anlänt.

Tävlandet gick väl så där… Inte ens godkänt om jag ska vara självkritisk. Kom 13:a av 17 startande under lördag och 11 av 15 startande på söndag. Klubbkompisen knep dock en bronsplats på söndag. Grattis!

Nej, det var strul och stress hela helgen. Det handlade om oförklarligt trilskande motorer, kontakt till accen som gav upp och sen den viktiga mänskliga faktorn som inte riktigt hängde med… Kollisioner undvek jag denna helg och det är ju alltid trevligt att inte behöva laga en massa. Nu jobbar jag med att lösa de praktiska grejerna. Kontakten har bytts ut mot traditionell strömbrytare, motorn med lagerfel har jag rivit och ska kolla upp samt en del annat som behöver göras. Bara en sån sak som att min 25FX hade en extra ljuddämparbricka. Det borde jag kollat innan… Ska bli spännande att provköra och se om jag får ut några varv till ur motorn.

Nästa tävlig är i Haparanda så då får vi se då.

Tävlade i Aircombat i Skellefteå igår. Gick lite bättre denna gången... Kom på 5:e plats av totalt 10 startande. Denna gång uppfyllde jag även mitt mål att komma till final. Inför finalen låg jag på 3:e plats men under flygnigen i finlalen så gav ett skevservo upp. Jag lätt kärran gå i backen. Ingen vits försöka spela hjälte med att hålla den i luften med bara höjdrodret. Möjligen förlorade jag min pallplats genom detta men det gör inget. Man vill ju kunna vara med och kämpa mot andra med ett bra och säkert flygplan.Roligaste händelsen var att klubbkompisen på sin första tävnlig kom till final. Där gjorde han en spektakulär grej när man klöv blivande vinnarens modell i två bitar och fortsatte sedan att själv flyga vidare som om inget hänt. Ibland har man verkligen flyt. Av vinnarens kärra återstod inte mycket.
Nu ser vi fram emot tvådagarstävling i Luleå om två veckor. Då ni!

Testat två kärror. Riktigt kul. Att mer i lugn och ro få tid att testa och ställa in. Slippa paniken att provflyga vinterns skapelser dagen innan en tävling. Och jag måste säga att mina Tempestar gick fint. Rakt och rätt. Har upplevt alltför många tidigare egna skapelser som klippt i alla hastigheter vid hårt ansatt höjdroder. Det är inte trevligt, inte minst i tävlingssituation när man också har 12 meter snöre efter sej… Sånt bromsar rätt fint. Är sedan kärran lite överviktig samt att motorn inte är på topp så…blir man lätt handikappad.

Att jag sedan även lät en blivande Aircombatflygare testa min modell kändes bra. Han tyckte den var lättflugen och det är de ju allt som oftast. Så nu är vi snart tre st i klubben. Det bådar gott. Tävling i Skellefteå snart

Då får alla huka sej;-)

Tävlat i Aircombat i helgen. Premiär. Riktigt trevligt att vara igång igen. Vi blev 13 st som kom till tävlingen. Från Kalix i norr till Skellefteå i söder och Laisvall i väst. Det är alltid ett frejdigt gäng som möts och det är alltid kul att träffas och utbyta idéer och gemenskap.

För egen del gick det väl sådär... Kände mej både ringrostig och lite ovan med nya kärror. Här har jag ändå byggd och planerat sedan i oktober och så blir det alltid till att testa grejerna dagen innan. Det gick inget vidare det heller. Körde sönder nya grejer och det är så tråkigt att behöva börja med att laga. Nåväl det är ju alltid bra med strul innan tävling iaf. På tävlingen så blåste det småspik. Tror nog att ingen annan skulle våga sej upp men Aircombatflygare vågar nästan alltid upp. Speciellt när det är tävling. Jag kom på 9:e plats av totalt 13 tävlande. Får väl anses som en knappt godkänd insats. Kommer man bland de sju till final så kan man iaf åka me med hedern i behåll.

Nu är det knappt två veckor till nästa tävling i Skellefteå. Då kan det bara bli bättre.

Lite läckert är det ju att gränserna mellan radiostyrt på lek och riktigt radiostyrt på riktigt håller på att suddas ut. Denna bil är ett bra exempel på det.
Den kostar en tusenlapp och har många funktioner som hos andra bilar kostar det femdubbla. En bra inkörsport till bilåkningen!

Byter nu blogg och adress. Gamla bekanta och invanda bloggi fungerar alltför sällan tyvärr. Kommer att flytta över en del så småningom